Author Archives: konservativt

Förhållandet mellan strukturkonservatism och värdekonservatism

De flesta konservativa fnyser med näsan när strukturkonservatism nämns och hävdar att denna delen av konservatismen inte har någonting att göra med konservatimsen som ideologiskt värdesystem. Ofta nämns konservatismen i samband med socialdemokaterna och då som exempel på vad betraktaren i fråga upplever som exempel på modern konservativ politik - varpå konservativa rappt kontrar med att detta endast rör sig om strukturkonservatism, ingen “riktig” konservatism. Visserligen en god poäng men viljan att till alla buds stående medel undvika att associeras med socialdemokratin skapar ett huvudlöst generaliserande där man kastar ut barnet med vigvattnet.

På Wikipedia föreslår man följande beskrivning av strukturkonservatismen:

Strukturkonservatism (eller status quo-konservatism) är ett sätt att beteckna åsikten att det som är just nu inte ska förändras, att status quo ska bevaras. En typisk strukturkonservativ uppfattning är “vi vet vad vi har men inte vad vi får”. Det är utifrån denna betydelse av begreppet konservatism som till exempel svensk socialdemokrati och ryska exkommunister ibland kallas för konservativa.

Status quo-konservatism ska inte sammanblandas med den ideologiska/politiska konservatism som har sin grund i Edmund Burkes skrifter.

Konservatism.se:

Strukturkonservatism ska inte räknas hit. Detta är endast en pragmatisk hållning som inte säger någonting om vilka värden – eller idéer – som värnas och eftersträvas. Den konservativa idéläran är värdeorienterad, till skillnad från socialismen och liberalismen som är utopiska. Konservatismen är också kulturbunden, d.v.s. dess värdeinnehåll skiljer sig mellan tid och rum. Ett socialistiskt land, som Sverige, kan ha (och har) ett socialistparti som är strukturkonservativt – d.v.s. som vill bevara den rådande ordningen. Det gör ingalunda socialisterna till konservativa i Sverige; det är ett grovt missförstånd att förstå ”kulturbundenheten” på detta vis. En av socialismens huvudtendenser är att ersätta kulturen med trender och social ingenjörskonst. I detta vänder sig socialismen både mot de kulturvärden som konservatismen vill värna och främja och även mot den organiska samhällsutveckling som konservatismen eftersträvar.

(Möjligen är det en inte allt för fräck gissning att utgå från att det är samma person har skrivit båda texterna, även om de skiljer sig ganska markant åt.)

Medan det är viktigt att särskilja innehållet av strukturkonservaismen och värdekonservatismen bör man inte utesluta att strukturkonservatismen är en viktig del i den ideologiska konservatismen.

I det första numret av Salt betecknade vi oss, med viss reservation, som en konservativ tidsskrift. Konservativ har jag också kallat mig själv under hela mitt vuxna liv. Jag gör inte så längre – av flera skäl. Vad konservatismen är rent ideologiskt är naturligtvis omöjligt att ge något enkelt och entydigt svar på; det har förvisso betytt olika saker i olika sammanhang. Men jag ska inte trötta ur er med några idéhistoriska eller begreppsanalytiska utläggningar. Så mycket är ändå klart: om ordet överhuvudtaget ska vara meningsfullt måste det handla om att vilja bevara samhälleliga, kulturella, moraliska eller religiösa värden som är hotade. Men den tiden är förbi, det mesta är redan sönderslaget. Det är därför meningslöst att prata om att bevara familjen, fosterlandet, rättssäkerheten eller respekten för det ofödda livet, det handlar istället om att återupprätta dessa saker, att återskapa förutsättningarna för ett värdigt samhälle. Dessutom – genom att kalla sig konservativ godtar man också i någon mening att de värden man försvarar tillhör det förgångna. De traditionella värdena hör istället framtiden till. Annars finns det ingen framtid.

I  Motströms beskriver Jonas de Geer en konservatism som genomsyras av strukturkonservatism – till och med en konservatism som är oförmögen till annat än att bevara. Men konservatismen handlar inte om att uteslutande bevara det nuvarandra utan potent konservatism strävar givetvis efter att utvecklas mot de värden som betraktas som värdefulla – dock sker förändringen mot dessa värden långsamt och kontrollerat.

Strukturkonservatism innebär – kort och gott – att man har en pragmatisk grundsyn och att man hyser viss skepsis till förändringar. Förändringar tenderar att ofta vara av ondo och dess osäkerhet och risk innebär att dess konsekvenser ligger bortom vårt omedelbara blickomfång. Samtidigt är det alltför enkelt att glömma bort allt det goda som är djupt rotat i våra västerländska institutioner när man i ivern att ständigt utvecklas och förändra rör sig mot något nytt – detta är själva grunden i Burke’s observationer av Franska revolutionen.

Wikipedia om konservatism:

Ibland används begreppet konservatism för att beskriva en generell vilja att bevara status quo. Denna så kalladestrukturkonservatism skall dock inte sammanblandas med ideologisk/politisk konservatism som menar att det finns vissa absoluta värden eller givna institutioner som man bör värna om.

Längre ner:

Generellt kan sägas att konservativa vill bevara hävdvunnakonventionella eller traditionella samhällsinstitutioner, och motverka hastiga förändringar i samhället.

och:

Konservatismen anser att de politiska ideologierna ofta förändrar utan att förbättra. De omkullkastar kultur och tradition bara för omkullkastandets skull och begriper inte det långsamt och organiskt framväxtas värde.

Själva förmågan att bevara saker som de är, att bevara Status-quo, kräver viss förankring i de värden som skall bevaras. På samma sätt kräver formen – eller den nödvändiga strukturen -  för värdekonservatism traditioner och långsam organisk utveckling. Värden står i motsats till förändring och risk. Även om strukturkonservatismen per se är blind för speciella värden, såsom västerländsk etik och andra konservativa värden, och mycket väl kan ligga till grund för icke-konservativa strukturer som dagens välfärdsstat och den sovjetiska nomenklaturens vurm för kommunismen, kräver värden, vilka de än är, strukturkonservatismen. Något annat är orimligt.

I det traditionella samhället existerade inte ‘tradition’ som begrepp, det fanns inget behov, utan man levde ‘som en del av traditionen’ i vad som var en relativt statisk tillvaro. Samhälleliga förändringar var ovanliga och den risk som vi idag förknippar med morgondagens löften och besvikelser existerade av naturliga skäl inte. Fördelarna var att man hade kontroll över tillvaron och det fanns utrymme för att begrunda och ta ställning till förändringar. Förändring var inte något som överrumplade samhället och förstörde dess innehåll, istället utvecklades samhället organiskt samtidigt som man åtnjöt en stor känsla av mening. Värden och traditioner kunde naturligt bestå i detta förmoderna samhälle eftersom ideologiska och politiska förändringar var marginella.

Det moderna samhället som följde efter Franska revolutionen präglades av förnuftstro tillsammans med en vetenskaplig världsbild och en föreställning om det eviga framsteget. I dagens samhälle är förändringstakten mycket hög och vi hinner inte reflektera och värdera olika strukturella förändringar innan vi har implementerat dem och försökt anpassa oss. Vart morgondagen för oss är bortom vår kontroll och vi befinner oss i “en förarlös miljö”, ty vi styr inte förändringarna, förändringarna styr oss. Denna omåttliga förändringstakt och trial-and-error filosofin gör det omöjligt för fasta värden och referenspunkter att existera -familjen mister sin betydelse, könet relativseras, nationaliteten blir oviktig och civilsamhället ersätts av en gigantisk stat som absorberar och lindrar tillvaron för alla vilsna individer som famlar i det tilltagande mörkret.

Även om den konservativa ideologin är värdeorienterad förutsätter dessa värden, i allra högsta grad, en pragmatisk och organisk struktur – strukturkonservatismens essens. Således är struktur- och värdekonservatism mekanismer som hör ihop och kompletterar varandra; inte heller strukturkonservatism kan existera om det inte finns institutionella värden som bäddar för dess funktionalitet och det blir förstås inte mindre sant om det för sakens skull handlar om socialdemokraternas alla vansinnigheter.

Wiki
Konservatism.se
Tradition & Fason

Leave a comment

Filed under Övrigt